Var 10:e sekund...

Inatt drömde jag att Lova blev kidnappad. Det var det värsta jag har upplevt. Det satte saker i perspektiv. Inget som någonsin händer mig kan vara värre än att förlora Lova. Även om jag visste det innan så har jag fortfarande brytt mig så mkt om saker som egentligen inte spelar någon som helst roll...
Tror att drömmen hade med att göra att jag såg på tvn igår att i USA försvinner någon var 10:e sekund. Det är hemskt. Var 10:e sekund! Går knappt att förstå hur många människor som är fullständigt krossade för att de har förlorat sina barn. Just nu.
Jag har tagit alldeles för mkt för givet....det gör jag inte längre. De senaste veckorna har jag förstått att man inte kan förvänta sig något av någon. Eller att man inte kan lita på någon. Så nu lever jag för mig! och för Lova självklart, men hon ingår i "mig" :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback